Torsdagen den 25 Februari
Oj, vilken tråkig dag detta har varit. Mollie vaknade storgråtandes kl sju imorse och hade skyhöga 41,2 i feber. Att hon har feber pga vaccinationen är en sak, hon har legat runt 39 grader sedan sprutan igår, men jag tyckte febern var onormalt och oroväckande hög nu. Jag ringde genast barnakuten som tyvärr inte hade telefontid så jag fick ringa sjukvårdsupplysningen istället. Det var kö och under den kvarten det tog att komma fram förberedde jag mig för att åka in med henne. Det var bara att slänga på sig kläder och när jag kom fram tyckte sköterskan att jag skulle åka in till akuten. Jag ringde taxi och tog Mollie och vi var inne på akuten strax innan halv åtta. Vi var de enda där så vi kom till direkt. Något sköterskan sa när vi kom fick mig att tro att vi skulle bli hemskickade direkt men det blev vi lyckligtvis inte. De tog väl hand om oss. Mollie fick en febertermometer i armhålan och de kollade blodtryck och syreupptagning. Sköterskan gav henne äppeljuice med spruta i munnen eftersom Mollie inte ville dricka. Hon fick även en isglass, Piggelin, som hon bara satte läpparna till och sedan fick jag bita av från den och tvångsmata henne med den. Efter det fick vi komma in i ett rum och hon fick en Alvedon till utöver den jag gav henne därhemma. Jag fick klä av henne och de öppnade fönstret på glänt och sedan fick hon ligga bara på britsen med kalla kompresser för att få ner febern. Mollie var så ledsen och bara grät och grät. När läkaren kom lyssnade hon på lungor och hjärta, tittade i öron och hals och tog blodprov, halsprov och urinprov. Proverna visade ingenting och när febern efter 3 timmar gått ner till 38,5 fick vi åka hem. Efterhand som febern gick ner blev hon mer igenkännlig och pigg. Läkaren skrev ut Ipren till henne eftersom det är starkare mot febern än Alvedon. När vi varit hemma en stund skulle vi sova middag och då hade temperaturen gått ner till 36,5 så då var hon feberfri med råge. När vi vaknade tre timmar senare var den uppe i över 39 grader igen. Under kvällen har febern svängt kraftigt upp och ner. Den går ner två grader när hon fått medicin och sedan upp två grader igen när den slutat verka. Farmor kom in hit och passade Mollie, som fick sitta i sin stol, medan jag lånade hennes cykel och cyklade till Apoteket för att hämta ut Mollies Ipren. Hennes feber är OK nu när vi ska lägga oss. Hon får sova hos mig inatt igen så jag lättare kan ha koll på henne.Mollie pekade på mig och sa "Mamma" idag när vi var i undersökningsrummet. Hon säger ju mamma ofta men mer som ljudet mamma snarare än ordet mamma. Jag har hela tiden sagt att jag tror inte på det förrän hon pekar på mig samtidigt. Det gjorde hon idag men hon gjorde inte om det och jag undrar om jag inbillat mig. Om det berodde på mina känslor och sjukhusmiljön. Sa hon det på riktigt eller är jag inbillningssjuk? Martin får vara närvarande nästa gång det händer så att jag kan vara säker. Man vill inte vara osäker på hennes första ord.
Dagens bild: En ledsen Mollie vars feber måste ner
Dagens middag: En färdigrätt
Kommentarer
Trackback
