Fredagen den 26 Februari
Mollie vaknade halv tre imorse och hade 40,8 i feber. Det var inte en glad tjej jag hade i sängen. Det tog mig två timmar att få ner febern till 37,5. Hon hade redan sovit i bara blöja och utan täcke men nu öppnade jag även fönstret och blötte ner små handdukar som jag baddade henne med i armhålorna och lade på hennes panna och i nacken. Självklart fick hon också Ipren. Halv fem somnade vi om men när vi vaknade hade hon över 40 graders feber igen. Jag pratade med vårdcentralen som faxade barnakuten om att ringa mig. Det gjorde dom inte och febern gick inte ner. Några timmar senare ringde jag vårdcentralen igen. Sköterskan tyckte jag skulle åka tillbaka till akuten eftersom febern inte gick ner. Hon trodde att det var något annat än bara en reaktion på vaccinationen. Febern är inne på sitt fjärde dygn och den är hög. Halv två var vi tillbaka på akuten och satt i väntrummet när en sköterska från BVC ringde upp mig. Jag ville veta från dom som sköter vaccinationen om det var vanligt att bebisar reagerade så starkt. Det var det inte. Det blev långa timmar på akuten. En annan läkare tittade på henne idag. Hon tyckte att Mollie såg röd ut i halsen och tog ett mer omfattande blodprov. Hon sa att det var en virusinfektion och att det inte fanns något att göra mer än att fortsätta ge Ipren eller Alvedon och vänta ut det. Det var ingen bakteriell infektion. Jag ville försäkra mig om att det inte var någon allvarlig sjukdom på gång som startar med hög feber som t ex lunginflammation men det behövde jag inte oroa mig för. Klockan var kvart i sex när vi tog taxi därifrån. 90% av tiden där gick åt till att vänta. Jag var helt utmattad främst psykiskt men jag hade heller inte ätit någonting. Jag gick rakt in till Eva från taxin och började gråta så fort jag kom innanför dörren. Det visade sig att Gunnel var där. Jag stannade en stund så att jag fick lugnat ner mig. Mollie mådde mycket bättre då. Sedan gick jag hem med Mollie. Jag tog något att äta och satte mig i soffan. Mollie somnade i mitt knä och sov hela kvällen. Det blev en tidig kväll även för mig.
Förresten, idag i undersökningsrummet pekade Mollie på gardinen och sa "Titta". Jag är rätt säker på det men det var/är jag med "Mamma" igår också. Man kanske inbillar sig saker i ett undersökningsrum. Hon har inte sagt det igen och vi säger inte titta så ofta här hemma. Jaja, jag avvaktar. Hon har förmodligen sagt sitt första ord men jag väntar ändå.
Dagens bild: Barnakutens väntrum
Dagens middag: Mackor och proviva
Förresten, idag i undersökningsrummet pekade Mollie på gardinen och sa "Titta". Jag är rätt säker på det men det var/är jag med "Mamma" igår också. Man kanske inbillar sig saker i ett undersökningsrum. Hon har inte sagt det igen och vi säger inte titta så ofta här hemma. Jaja, jag avvaktar. Hon har förmodligen sagt sitt första ord men jag väntar ändå.
Dagens bild: Barnakutens väntrum
Dagens middag: Mackor och proviva
Kommentarer
Trackback
